Förutom det har vi varit på Cypern en sväng. Det var en riktigt lyckad semester förutom att det var ”too damn hot!” Jag gick upp i ottan ett par dagar och vandrade längst med den folktomma stranden. Temperaturen brukade sjunka 15 grader på natten, så i gryningen var det runt 25 grader.  Man kunde andas normalt och till och med gå barfota i sanden utan att riskera tredje gradens blästerskador.  en morgon hade ett gäng av traktens ungar gått ned till stranden för att ta ett morgondopp innan turisterna kom. Tog bl.a följande bild:

Blev fascinerad av alla gatukatter som sprang omkring på Cypern. Fotade många av dem,får väl bli någon form av Collage. De flesta såg ut som vanliga katter, men många av dem hade spår av ett långt liv på gatan. Sönderrivna öron, sjukligt magra och jag såg ett par enögda råbarkade hanar. Förmodligen hade de förlorat ögonen i gängslagsmål med andra katter. Jag blev nästan kompis med ett par av dem. Gav dem vatten och det verkade som om de kände igen mig följande morgon. Här är ett par av ”Fig Tree Bays” värsta busar:

Elake Måns, när den här Grabben ger dig onda ögat. Är det bäst att backa undan.

Enögde Bull. Var tacksam för vattnet. Detta är vad som händer om man trotsar Måns.

Pelle, en kattunge som bodde ihopp med en mindre kattunge bakom en träskiva.

Men den coolaste katten av de alla var i alla fall den (vad jag tror) blinda katten som låg utanför kapellet uppe på toppen av ett berg i byn där vårt hotell låg.

Fick för mig att gå upp till kapellet mitt på dagen när det var som varmast. Efter en lång och varm klättring uppför trapporna kom jag upp till kyrkan. Tydligen tror folk att ett par träd här uppe är välsignade av den alsmäktige själv. Och om man hänger upp något klädesplagg, eller föremål som berört en sjuk del av en person kommer denna att bli frisk. Träden var översållade med scarfar, skor, underkläder, kort och brev.

Utanför kapellet låg en stor randig hankatt och sov. Jag stannade för att dricka vatten och hällde ut lite till katten med. Katten satte sig upp och öppnade ögonen. han såg ut som en Zombiekatt från någon Stephen King film. Hans ögon var helt vita och han stirrade tomt ut i luften. Jag lät honom vara och gick bort för att fota de berömda helbrägda träden. Efter att jag taget några kort kom plötsligt katten. Han gick fram mot det största trädet och strök sig mot det gång på gång. Det var faktiskt så att tvivlaren Mattias började undra lite, för efter ett tag tog han fart och sprang nedför trapporna.

Zombiekatt

Helbrägda träd vid kapllet på berget.

Ett par dagar senare tog jag med mig familjen upp på berget. på väg dit hamnade jag ofrivilligt i en Monty Python sketch.

Vi stannade till för att handla lite i en supermarket. Vid frukten gav plötsligt Emelie ifrån sig ett skri av fasa. Mitt på golvet satt en stor Råtta. Jag gick då till butikens ägare. Det var en gammal man som satt och läster tidningen och förmodligen hans dotter som satt i kassan. Samtidigt var det en annan kund som frågade efter någonting, som de inte fattade vad det var. Jag sa:

”There is a big rat in the back off the store.”

Nu tittade far och dotter oförstående på varandra och dottern sa:

”You want a what”

Samtidigt tittar den andra kunden på mig och mumlar något i stil med. ”Do you know where I can find it?”

Jag svarar på ägarens fråga och pekar mot frukten och visar med händerna hur stor råttan är. Sen säger jag.

”A big rat i don´t think that you want it in the store!”

Varpå dottern säger:

”What! A what?”

Och kunden säger:

”No I dont need  a big!”

Nu ställer sig fadern upp, han verkar fatta att det är något som inte stämmer vid frukten. jag kommer inte på något annat att säga så jag upprepar:

”A big rat on the floor at the back off the store”

Nu kommer kunden tillbaka med en deodorant i handen och säger:

”I found it!”

Dottern säger:

”Ah good she found it” och tittar på mig med en menade blick. Hon har förmodligen hela tiden trott att jag var i sällskap med den andra kunden.

Då säger Betty som står en bit bort.

””It´s a mouse there” och pekar mot frukten.

Fadern och dottern ser förskräckt på varandra och fadern hämtar en sopskyffel. Fadern springer mot fruktavdelningen med sopskyffeln i högsta hugg.  Jag följer med honom och visar honom inkräktaren. Varpå han slår ihjäl råttan och säger:

”I mouse, Why couldnt you say that at once?”

Jag tänkte, bara för att det var en stor Råtta. Inte en mus.

Så kan det gå. På tal om taskig engelska här är en skylt från en djurpark vi besökte;

Taskig engelska.

Slutligen en bild på en utav våra kattungar som vi sålt:

Ramses

Och en bonusbild. Denna tog jag vid Vätterns strand för ett par veckor sedan:

Sunspot

]]> http://hvitphoto.wordpress.com/2010/06/25/its-time-likes-these-you-learn-to-live-again/feed/ 0 hvitphoto Morgondopp Måns bull Pelle blind Kyrka true ramses sunboat http://hvitphoto.wordpress.com/2010/05/03/valley-of-the-shadow-of-death/ http://hvitphoto.wordpress.com/2010/05/03/valley-of-the-shadow-of-death/#comments Mon, 03 May 2010 21:08:47 +0000 hvitphoto http://hvitphoto.wordpress.com/?p=507 ]]> Så har man deklarerat, det gäller ju att få in den i tid

Gjorde om en bild på Leona på en solbelyst vårstig. Det blev något helt annat med fractalius filtret och lite andra justeringar. Jag kanske ska skola om mig till konstnär

Even though I walk
through the valley of the shadow of death,
I will fear no evil,
for you are with me;
your rod and your staff,
they comfort me.

Men först den trevliga biten, Bella har fått tre små söta kattungar. Tydligen har hon blivit uppvaktad av någon av hankatterna som besöker vår källare. Bella är ju annars en innekatt och när hon väl smitit ut någon gång så brukar hon aldrig gå mer än högst tio meter från huset. Men vi har ju som sagt katter som kommer på besök. Vi blev i alla fall väldigt förvånande när det stod klart för oss att hon var dräktig. Nu har hon fått tre små underverk, en kille och två flickor. Killen som är randig heter Ramses. Den ena tjejen som är en kopia av sin mor, alltså leopardprickig heter Nefertiti och till sist Isis, hon är också prickig fast hon har större prickar.

De tre ligisterna

Nefititi brottar ned Ramses

Är de inte för gulliga.

Tog min kamera och begav mig ut ”into the wild” förra helgen. Gick en vända i för mig helt främmande skogar. Var mäkta förbannad  på en person och det är då skönt att komma ut i naturen och bara njuta av vårgrönskan. Gick igenom en tät granplantering och hörde plötsligt konstiga ljud omkring mig. Jag satte mig på marken och höll andan. Runt omkring mig var det massor med stora harar som sprang omkring. Det verkade som om de var helt ovetande om min närvaro. Antar att det var den kraftiga vinden som gjorde att de inte kände någon vittring av mig. Plötsligt sprang en stor hare rakt mot mig, han tvärstannade ca två meter innan mig och började riva med framtassarna bland rötterna. Jag kände mig lite som Timothy Treadwells från dokumentärfilmen ”Grizzly man”. Bara att mina ”close encounters” inte var fullt lika farliga som hans. Efter ett tag tröttnade haren på att gräva och gjorde ett språng rakt mot mig. Då märkte han plötsligt att han inte var ensam, han flög iväg som skiten ur en kanin. Och hör och häpna, stötte ur sig någon form av varningsljud, jag hörde ljudet av många harfötter som i hast försvann från granplanteringen.

Fortsatte min vandring och kom fram till en ganska bred vattenfylld bäck, följde den för att hitta ett lämpligt ställa att ta sig över då jag gjorde ett obehagligt fynd. Såg något vitt bland den gröna mossan. När man hittar något benvitt i skogen så är det oftast ben, och mycket riktigt så var det en rådjursskalle. Inget ovanligt fynd i sig. Men den här stackarn hade förmodligen dött en plågsam död. Hornen som konstigt nog fanns kvar (brukar ätas upp av möss) var intrasslade i taggtråd, man kunde se skavmärken på hornen efter taggtråden. I andra änden på den rostiga dödsfällan satt en rutten stängselstolpe. Den stackars rådjursbocken har släpat på en taggtråd med en stolpe i andra änden.

Barbed wire

Slutligen ett litet stycke från Ruiner av Nine Inch Nails, bara för att den slår huvudet på spiken.

you had all of them on your side, didn’t you? didn’t you?
you believed in all your lies, didn’t you? didn’t you?

the ruiner’s a collector he’s an infector serving his shit to his flies
maybe there will come a day when those that you keep blind will suddenly realize
maybe it’s a part of me you took to a place I hoped it would never go
and maybe that f____d me up much more than you’ll ever know

För att låta henne vila ifred så trotsade jag min pollenallergi och tog med mig barnen upp till Omberg för att plocka fota blåsippor.

Vi åt även lunch på Stocklycke. Betyg på lunchen blir tyvärr underkänt. Det var buffé, majsen var god. Biffarna såg ut som kol, fisken smakade riktigt illa, potatisen var bränd, silen var det äcklig  konsistens på. Det var knappt ätbart. Gick inte ens att få barnen att smaka på efterrätten. Tråkigt då jag brukar käka lunch där ett par gånger varje sommar. Men det här var sista gången.

Det fanns många blåsippor att fota i alla fall:

Blåsippan ut i backarna...

På tal om vinterns farväl så bytte jag till sommardäck igår. Såg fram emot att få testa den nya bilen med tysta däck. Vad händer då, när jag ska lossa på en av bultarna går den av. Ringer då till firman som jag har köpt bilen av (vill inte hänga ut dem på nätet så därför skriver jag inget namn, men jag köpte bilen i Jönköping av en av Sveriges största bilförsäljare).

Efter ett antal omkopplingar hamnar jag oss någon verkstadskille som hävdar att jag inte är kapabel att byta däck på bilen och att jag vinklat fälgkorset fel och det var därför bulten gick av. Jag förstod genast vad felet var, har man samhallverksamhet i verkstaden så kan det ju lätt bli att en bult blir för hårt dragen.

Efter några samtal till, där jag frågar efter Toyotas Claim system, får jag ett samtal från firman där en man förklarar att självklart ska vi åtgärda felet. Självklart ska de göra det, det är ju garanti på bilen och när näst sista bulten går av när man lossar den så kan det väl knappast vara handhavandefel. Då skulle väl alla bultar gå av. Jag blir så trött på störigt folk, varför inte vara smidiga och säga det från början. Nej man ska ringa 10 samtal och bli kopplad till den ena stollen efter den andra innan man äntligen får det uppenbara svaret.

Leona var bjuden på barnkalas för ett par dagar sedan, försökte ta porträttbilder på henne när hon hade klätt upp sig och lockat håret. Hon ville dock att vi skulle byta plats och det blev mer bilder på mig än henne. Lyckades få ett par bra bilder på henne i alla fall, här är en av dem:

Något fångade hennes blick

Sen gav jag mig ut i skogen för att fota vårens blommor. När jag satt där på huk över några blåsippor, fick jag plötsligt syn på en kanin. Det märkliga med den här kaninen var att han hade hatt, väst och byxor på sig. Jag tänkte, denna krabat måste jag fånga på bild, så jag följde efter den.

Han smet ner i ett hål under en rot på en stor ek. Hålet var så stort så jag följde efter. Jag måste ha ramlat ned i ett djupt hål och slagit i huvudet. För jag kommer inte ihåg vad som hände sen, mer än att jag vaknade på en äng. Runt omkring mig fanns det massor med underliga djur. Jag lyckades fota några av dem:

Denna Grässhoppa frågade efter en flicka- Alice hette hon...

Märklig Ödla

Jag träffade på fler underliga djur och varelser, innan jag slutligen vaknade upp på soffan i kontoret hemma.

Hade tänkt att fota lite HDR landskapsbilder i lördags men det blev alldeles för bra väder. Blir inga bra bilder med klar himmel. Så jag fotade lite bortglömda små saker i källaren istället. Hittade en gammal plastfigur av Eric Cartman från South park i ett fönster. Han såg väldigt förbannad ut där han stod i spindelväven och dammet. I ett annat fönster hittade jag ett gammalt armbandsur. Skruvade på macroobjektivet och tog bl.a följande bilder:

Eric var trött på att vänta...

Moretime

1,5 km senare pulsande i meterhög snö och ca ett halv kilo snö i vardera känga var jag framme.

Jag tycker att det var värt besväret:

I en röd liten stuga...

En annan sak som är tecken på att man blir äldre. Hittade grova äckliga hårstrån i näsan, varför ska näsan och öronen växa igen med mer hår ju äldre man blir? När man blir gammal brukar ju hörseln bli sämre, kanske beror på att det växer massa äckliga hårstrån i hörselgångarna.

Så har OS dragit igång och som vanligt är Sverige bäst på de flesta grenarna innan OS. Sen när det går dåligt i någon gren då är de andra dopade. Kan vi inte bara inse att det finns fler duktiga idrottsmän och kvinnor på vår planet. Sverige är i alla fall inte favoriter till guldet i hockey och det ska väl till en rejäl skopa tur om vi ska knipa det den här gången med.

Har på senare tid börjat få upp ögonen för svartvit fotografering. Många motiv blir faktiskt bättre i svartvitt. Här är några bilder jag fotat och gjort om till svartvitt:

Livbojen

Ice spears

Water

På skogspromenad

Vintern 2010

Så är man ensam i veckorna igen. Det är ju bara att glömma att man ska ha någon tid över till fotografering. Man hinner knappt med det mest nödvändiga- mat till barnen, läxläsning, städning, tvätt plus att man får lägga drygt en timme varje kväll på att flytta snö (kör åt grannen med).

Men på helgerna när min fru är hemma har vi varit ute och åkt pulka lite hela familjen och då har jag taget med mig kameran.

Snöklot.

Out of bounds.

En av sommarens höjdpunkter var U2 konserten i Göteborg. Köpte biljetter på internet, på annonsen stod det lördag på biljetterna fredag. Detta upptäckte vi på lördag, vilket innebar att vi fick panik köpa nya biljetter. Blev även bestulen på mobiltelefonen samma dag.

Sista veckan på semestern regnade bort. Hösten innebar att jag var själv med barnen under veckorna. Alltså ingen fritid alls i veckorna och väldigt lite tid över till annat. Eftersom man har haft mycket annat att tänka på så blev det aldrig tid till att klippa svärfars häck i år, som jag brukar göra. Och vips så är man världens elakaste person och all kontakt med honom bruten. Detta i sig lider man väl inte så mycket av, men det får ju följder. Barnen och andra personer får ju lida.

Sen drog cirkusen med min frus skola i Norrköping igång. Tänker inte skriva några detaljer om det här, men så mycket kan jag väl säga att jag skulle inte vilja sitta i fängelse där de personerna jag talade med angående vissa händelser arbetar. Särskolan skulle passa dem bättre och då menar jag inte som personal.

Ja vad har mer hänt, bilh____et gick sönder två gånger till. Sista gången höll jag på att dö på kuppen. Bergvärmepumpen strular, frysen går sönder och 45 kg älgkött blir förstört. Barnen har varit sjuka mer än vanligt hela hösten. Jag själv har varit sjuk vid två tillfällen, förutom migränanfall som blir värre och värre för varje gång jag får det.

Så jag hoppas verkligen att 2010 ska bli ett bättre år.

Det har ju inte varit mycket tid över till att fota på senare tid. Men jag tog mig tid i helgen. Det var svinkallt och min tanke var att fota lite frostbitna träd, men jag hamnade som så många gånger förr vid Vätterns strand istället. Tur var väl det för jag fick några riktigt bra bilder med mig hem i kameran. Det kalla vädret fick Vättern att ryka och i den låga solen såg det ut som om det brann ute på sjön. Tog många bilder med vidvinkel.Plötsligt blåste vinden bort rökstrimlorna och en ensam fiskebåt  dök upp ur dimman. Jag hann byta till teleobjektivet och knäppte följande bild:

Ut ur dimman.

Tog även dessa två vyer över Hästholmen:

Vintervik.

Solnedgång