Så har man passerat halvvägs genom semestern. Och jag har faktiskt hunnit med att göra en liten del av det jag tänkt att göra. Har i alla fall nästan fullbordat det eviga städa källaren projektet. Hittade en hel del mindre trevliga saker där, men så är det att ha katter.
Förutom det har vi varit på Cypern en sväng. Det var en riktigt lyckad semester förutom att det var ”too damn hot!” Jag gick upp i ottan ett par dagar och vandrade längst med den folktomma stranden. Temperaturen brukade sjunka 15 grader på natten, så i gryningen var det runt 25 grader. Man kunde andas normalt och till och med gå barfota i sanden utan att riskera tredje gradens blästerskador. en morgon hade ett gäng av traktens ungar gått ned till stranden för att ta ett morgondopp innan turisterna kom. Tog bl.a följande bild:
Blev fascinerad av alla gatukatter som sprang omkring på Cypern. Fotade många av dem,får väl bli någon form av Collage. De flesta såg ut som vanliga katter, men många av dem hade spår av ett långt liv på gatan. Sönderrivna öron, sjukligt magra och jag såg ett par enögda råbarkade hanar. Förmodligen hade de förlorat ögonen i gängslagsmål med andra katter. Jag blev nästan kompis med ett par av dem. Gav dem vatten och det verkade som om de kände igen mig följande morgon. Här är ett par av ”Fig Tree Bays” värsta busar:
Men den coolaste katten av de alla var i alla fall den (vad jag tror) blinda katten som låg utanför kapellet uppe på toppen av ett berg i byn där vårt hotell låg.
Fick för mig att gå upp till kapellet mitt på dagen när det var som varmast. Efter en lång och varm klättring uppför trapporna kom jag upp till kyrkan. Tydligen tror folk att ett par träd här uppe är välsignade av den alsmäktige själv. Och om man hänger upp något klädesplagg, eller föremål som berört en sjuk del av en person kommer denna att bli frisk. Träden var översållade med scarfar, skor, underkläder, kort och brev.
Utanför kapellet låg en stor randig hankatt och sov. Jag stannade för att dricka vatten och hällde ut lite till katten med. Katten satte sig upp och öppnade ögonen. han såg ut som en Zombiekatt från någon Stephen King film. Hans ögon var helt vita och han stirrade tomt ut i luften. Jag lät honom vara och gick bort för att fota de berömda helbrägda träden. Efter att jag taget några kort kom plötsligt katten. Han gick fram mot det största trädet och strök sig mot det gång på gång. Det var faktiskt så att tvivlaren Mattias började undra lite, för efter ett tag tog han fart och sprang nedför trapporna.
Ett par dagar senare tog jag med mig familjen upp på berget. på väg dit hamnade jag ofrivilligt i en Monty Python sketch.
Vi stannade till för att handla lite i en supermarket. Vid frukten gav plötsligt Emelie ifrån sig ett skri av fasa. Mitt på golvet satt en stor Råtta. Jag gick då till butikens ägare. Det var en gammal man som satt och läster tidningen och förmodligen hans dotter som satt i kassan. Samtidigt var det en annan kund som frågade efter någonting, som de inte fattade vad det var. Jag sa:
”There is a big rat in the back off the store.”
Nu tittade far och dotter oförstående på varandra och dottern sa:
”You want a what”
Samtidigt tittar den andra kunden på mig och mumlar något i stil med. ”Do you know where I can find it?”
Jag svarar på ägarens fråga och pekar mot frukten och visar med händerna hur stor råttan är. Sen säger jag.
”A big rat i don´t think that you want it in the store!”
Varpå dottern säger:
”What! A what?”
Och kunden säger:
”No I dont need a big!”
Nu ställer sig fadern upp, han verkar fatta att det är något som inte stämmer vid frukten. jag kommer inte på något annat att säga så jag upprepar:
”A big rat on the floor at the back off the store”
Nu kommer kunden tillbaka med en deodorant i handen och säger:
”I found it!”
Dottern säger:
”Ah good she found it” och tittar på mig med en menade blick. Hon har förmodligen hela tiden trott att jag var i sällskap med den andra kunden.
Då säger Betty som står en bit bort.
””It´s a mouse there” och pekar mot frukten.
Fadern och dottern ser förskräckt på varandra och fadern hämtar en sopskyffel. Fadern springer mot fruktavdelningen med sopskyffeln i högsta hugg. Jag följer med honom och visar honom inkräktaren. Varpå han slår ihjäl råttan och säger:
”I mouse, Why couldnt you say that at once?”
Jag tänkte, bara för att det var en stor Råtta. Inte en mus.
Så kan det gå. På tal om taskig engelska här är en skylt från en djurpark vi besökte;
Slutligen en bild på en utav våra kattungar som vi sålt:
Och en bonusbild. Denna tog jag vid Vätterns strand för ett par veckor sedan:





























